Näringslivsfrukost med tema kompetensförsörjning

Hotell Forsens restaurang bjöd på en bländande utsikt över den frusna älven, när vi samlades kring frukostborden för att prata om ämnet för dagen.

Mathias Haglund, kommunstyrelsens ordförande, hälsade välkommen och inledde med att anknyta till en fråga som togs upp på det senaste näringslivsfikat - vatten- och avloppstaxan. Vinva (det kommunägda bolaget Vindelns Vatten och Avlopp) sammanträder den 23 mars och kommer då att diskutera hur taxan ska tillämpas framöver.

-  Det pågår ett arbete med att se över taxan för att den ska bli skälig och rättvis. Konsekvensen för VA-verksamheten kan bli omfattande om vi inte har en taxa som håller både ekonomiskt och juridiskt, säjer Mathias.

Vindelns kommun har ett gammalt VA-nät, ett problem vi delar med de flesta av landets kommuner. Att restaurera det kommer att kosta mycket pengar framöver. 

- Allt kommer inte att kunna täckas av förbrukningsavgifterna, och det finns ingen lösning av finansieringen. Kommunerna hävdar att staten måste ta ett större ansvar, säjer Mathias.

Skolan

Lars Johansson, barn- och utbildningschef, berättade om skolan i kommunen. Vi har 251 barn i förskolan, 597 i grundskolan och 214 går en gymnasieutbildning. Elevantalet ökar sen ett par år tillbaka.

Vindelns elever har högre andel behöriga elever till de flesta gymnasieprogram, jämfört med riket i genomsnitt. 88,5% var behöriga till yrkesprogrammen 2017.

- Det är viktigt att våra elever har en bra kontakt med yrkeslivet under sin skolgång, därför har vi intensifierat samarbetet med det lokala näringslivet, säjer Lars.

Inför framtiden 

Utveckling av digitaliserad undervisning pågår för fullt inom förskolan och förskoleklass till och med årskurs 5. Inom årskurs 6-9 är digitaliseringen genomförd och alla kommunens skolor är även förberedda för att kunna använda fjärrundervisning.

- Det är en utmaning att säkra kompetensförsörjningen framöver, men hela 92 % av våra lärare har pedagogisk högskoleexamen och vi har en mycket duktig personal, säjer Lars.

PRAO för Renforsskolans elever

Magnus Olofsson, rektor, och Lligo Matson lärare på Renforsskolan, informerade om vad som är skolans respektive arbetsplatsens ansvar när det gäller elevernas PRAO.

- Vi har ett samarbete med näringslivet för att ge eleverna motivation inför sitt framtida arbetsliv. Det gäller också att erbjuda eleverna ett bredare utbud av praktikplatser, berättade de. Hittills har 19 företag anmält intresse att ta emot elever på PRAO. Du hittar formuläret för att anmäla ditt företag på Renforsskolans hemsida

Viktigt med en bra struktur

Praktiken blir ofta ett av de starkaste minnena från skoltiden, så det är viktigt att den blir bra. Skolan hjälper gärna till med planering om företaget vill ha idéer och stöd när det gäller utformandet.

- En bra struktur kan vara att eleven får följa produktens väg, ett kundvarv eller någon annan logistisk tur på arbetsplatsen, säjer Lligo.

Samarbete med näringslivet

Renforsskolan arbetar efter ett nytt koncept i samarbete med näringslivet. Det inleddes i höstas med Vindeln Business Week där årskurs 8 varvade företagsbesök med skolarbete under en vecka. Nästa steg kommer nu i vår när eleverna kommer att ha en kort praktik på två arbetsplatser var. De kommer att ta reda på vilka utbildningar de anställda på praktikplatserna har för att få en koppling mellan utbildning och yrken. Praktiken i nian kommer att ha mest fokus på arbetslivet.

Rekordstark arbetsmarknad - stort rekryteringsbehov

- Antalet bristyrken är fler än de någonsin varit, i alla fall under de 15 år som jag har jobbat på Arbetsförmedlingen, säjer Agneta Tjernström, arbetsmarknadsanalytiker. Det saknas IT-kompetens, vårdpersonal, byggarbetare, installatörer, industriarbetare, lärare – mängder av jobb står outförda i länet.

Motivation för studier

- Vi behöver bli bättre på att motivera personer till att välja utbildningar som leder till jobb, säjer Agneta. Ett sätt kunde vara att styra med studiemedel, tycker hon. Med högre studiebidrag och lägre studielån för utbildningar till de största bristyrkena skulle incitamenten att söka dem öka. Agneta påpekar dock att utbildning inte är nog för att lösa rekryteringsproblemen - det inte är möjligt att utbilda tillräckligt många för att möta hela behovet av kompetens framöver. 

- Det måste lösas på andra sätt. Vi har en unik möjlighet nu som vi inte får slarva bort.

Nyttja kompetenserna

- Genom att lärare, vårdpersonal och andra som jobbar inom bristyrken får ägna sig åt det de är utbildade till, använder vi de resurser och kompetenser vi har i samhället bättre. Vi måste använda bristkompetenserna bättre, få dem att räcka längre och det gör vi bäst med hjälp av nya yrkesgrupper. Det kan vara en del av lösningen, säjer Agneta.

Agnetas presentation i pdf

 

Kontaktperson: Maria Höglund