Graviditet och amning

Texten riktar sig till medarbetare som är gravida, nyss har fött barn eller ammar.

Huvudsakliga risker

Det kan finnas särskilda risker i arbetsmiljön för den som är gravid eller ammar. Kända eller misstänkta riskfaktorer finns angivna i föreskriften AFS 2007:5 om gravida och ammande arbetstagare.

Föreskriften gäller så snart en arbetstagare har berättat för arbetsgivaren om sin graviditet.

Förekomsten av en riskfaktor i arbetsmiljön betyder inte att den alltid medför risk. Det är den faktiska exponeringen som är avgörande.

Faktorer som kan innebära risker i arbetsmiljön

  • Buller
  • Vibrationer
  • Temperatur och klimat
  • Arbetsställning och belastning
  • Sjukdomar, smitta och mikrobiologiska risker
  • Psykisk ohälsa, stress, hot och våld. Arbetsförhållanden som kan medföra eller har medfört psykisk uttröttning, starka psykiska påfrestningar, våld, hot eller kränkande särbehandling kan innebära särskilda risker för gravida arbetstagare.
  • Nattarbete anses normalt inte innebära någon ökad risk under en graviditet. Men vid sammanhängande perioder av nattarbete med samtidig och påtaglig fysisk och/eller psykisk belastning, där arbetstagaren inte har tillräckliga möjligheter till vilopauser, kan viss risk för graviditets­störningar inte uteslutas. Om läkarintyg visar att arbetet är skadligt får den gravida inte utföra nattarbete. Omplacering till dagtid ska ske om det är möjligt.

På arbetsmiljöverkets webbsida kan du läsa mera om faktorer som kan innebära risker för gravida och ammande arbetstagare.

Arbetsgivaren ansvarar för individuell riskbedömning

Arbetsgivaren har ansvar för att en individuell risk­bedömning av arbets­miljön görs om det på arbets­platsen finns någon eller några av de kända eller misstänkta risk­faktorer som anges i föreskrifterna om gravida och ammande arbetstagare (AFS 2007:5). Risk­bedömningen ska göras så snart arbets­tagaren har berättat för om sin graviditet.

Riskbedömningar är en del i det systematiska arbetsmiljöarbetet (AFS 2001:1). När du sedan står inför uppgiften att utföra en individuell riskbedömning har ni redan kunskap om hur arbetsmiljön ser ut när det gäller risker vid graviditeter.

De förebyggande insatserna ska göras i tre steg

Om det visar sig att det inte går att ta bort risker i arbetsmiljön eller att låta kvinnan utföra andra arbetsuppgifter får den gravida arbetstagaren inte arbeta kvar. Då måste skälen till varför det inte varit möjligt att ta bort risker i arbetsmiljön eller varför kvinnan inte givits andra arbetsuppgifter dokumenteras.

Många studier visar att förvärvsarbete under graviditeten är positivt för hälsan. Därför är det viktigt att kvinnan kan vara kvar i sitt arbete så länge som möjligt under graviditeten.

Steg 1: Förändringar i arbetsmiljön

Arbetsgivaren ska i första hand göra förändringar i arbetsmiljön, så att den skadliga exponeringen upphör. Det kan till exempel vara åtgärder mot buller och andra stressfaktorer, installation av lyfthjälpmedel, utbyte av ett farligt ämne mot ett mindre farligt, åtgärder mot luftföroreningar, förändring av eller uteslutning av vissa arbetsmoment för den som är gravid.

På varje arbetsplats måste man hitta egna lösningar anpassade till den aktuella situationen för att skapa en arbetsmiljö utan risker.

Steg 2: Omplacering

Om det inte är möjligt att göra förändringar så att den skadliga exponeringen upphör ska arbetsgivaren erbjuda omplacering till riskfria arbetsuppgifter.

Steg 3: Ledighet

Om arbetsgivaren inte kan göra förändringar i arbetsmiljön eller ge den gravida andra arbetsuppgifter så får kvinnan inte vara kvar i arbetet så länge risken finns kvar.

Frågan om ersättning vid denna form av nödvändig ledighet regleras i lagen om allmän försäkring. Försäkringskassan avgör om graviditetspenning kan beviljas.

Eftersom havandeskapspenning kan utbetalas helt eller delvis kan ersättning fås för ledighet från den del av arbetet som innebär risk

Relaterat innehåll