Anpassning av arbetet

Arbetsanpassning innebär att arbetet anpassas efter de förutsättningar som personen har för att kunna göra sitt jobb. Alla arbetsgivare ska jobba förebyggande för att arbetstagarna inte ska bli sjuka eller skadas på grund av arbetet.

Det står i arbetsmiljölagen (1977:1160) och i föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1) Arbetsgivaren ska enligt arbetsmiljölagen se till att det finns en lämplig organisation för arbetsanpassning. Föreskriften AFS 2020:5 ger allmänna råd om sådan arbetsanpassning.

Föreskrifterna om arbetsanpassning har två syften

1. Förebygga ohälsa genom åtgärder i arbetsmiljön.
2. Göra det möjligt för arbetstagare som är borta från arbetet på grund av sjukdom, att så snart som möjligt återkomma till sitt arbete, oavsett om behovet av arbetsanpassning är orsakat av arbetet eller inte.

Vägledningen beskriver vad arbetsgivaren kan göra för att förebygga ohälsa och arbetsanpassa för att undvika sjukfrånvaro, eller efter sjukfrånvaro.

Metodstöd för anpassningar

I Vindelns kommun uppfyller vi lagkravet på arbetsanpassning via AD-A metodstöd. Stödet är ett evidensbaserat och strukturerat verktyg i syfte att stärka dialogen med medarbetare och genomföra konkreta anpassningar av arbetet vid ohälsa och/eller nedsatt arbetsförmåga.

Exempel på anpassningar

Målet med att anpassa såväl arbetsuppgifter som arbetsplats är att underlätta för medarbetaren att vara kvar eller återgå i arbete efter en tids sjukskrivning. Exempel på anpassning kan vara:

• Anskaffning av tekniska hjälpmedel
• Förändringar i den fysiska eller psykiska arbetsmiljön/arbetsorganisationen
• Arbetsuppgifter
• Arbetsfördelning
• Arbetstider
• Arbetsmetoder

Vid en förändring är det viktigt att man efter samråd med medarbetaren, informerar övriga medarbetare innan åtgärderna genomförs.

Arbetsförmågebedömning i ordinarie arbete

Enbart ett läkarintyg räcker sällan som underlag för att bedöma vilken arbetsförmåga medarbetaren har eller vilka anpassningsåtgärder som krävs för att denne ska kunna utföra alla sina arbetsuppgifter.

En bedömning av arbetsförmågan görs därför av arbetsgivaren genom att chefen tillsammans med medarbetaren listar och analyserar samtliga arbetsuppgifter som ingår i den anställdes ordinarie arbete – stora som små. Använd formulär för arbetsförmågebedömning.

Utredningen tar ställning till om medar betaren kan utföra en viss arbetsuppgift helt, delvis eller inte alls. Om medarbetaren inte kan eller bara delvis kan utföra uppgiften, bör det framgå varför och på vilket sätt denne är förhindrad.

Utredningen ska även ge svar på om arbetsuppgifterna kan utföras efter arbetsanpassning – till exempel med tekniska hjälpmedel eller efter omfördelning av arbetsuppgifter.

Därefter utreds om nödvändiga arbetsanpassningsåtgärder är möjliga eller inte. Arbetsförmågebedömningen kan även kompletteras med vad medarbetaren själv bedömer vara möjligt att utföra.

För mera information se punkt 4, Arbetsförmågebedömning av arbetsgivaren i dokumentet Körschema för rehabiliteringsarbete.

Förebyggande åtgärder

Det är också viktigt att parallellt arbeta med förebyggande åtgärder för att förhindra ohälsa hos övriga medarbetare. Arbetsgivaren är inte skyldig att skapa nya arbetsuppgifter eller göra anpassningar som leder till skada för övriga medarbetare i verksamheten. En varaktig eller en tillfällig anpassning ska alltid dokumenteras när det är en individuell anpassning.

Stöd vid behov

HR-avdelningen kan hjälpa dig i hur du kan tänka med anpassning i din verksamhet. Du kan även använda dig av Företagshälsovården för att utreda och få hjälp gällande såväl arbetsanpassning som en utökad arbetsförmågebedömning i de fall arbetsförmågan är oklar.