Bra att veta när du vill bygga eller förändra

Hur hittar jag en bra hantverkare? Vad är en kontrollplan? Behöver jag en nybyggnadskarta? Vad behöver jag skicka in till bygglovshandläggaren? Hur får jag tillbyggnaden att matcha mitt hus? Vilken färg ska jag välja till fasaden?

När du vill bygga nytt, bygga till eller ändra en byggnad uppstår ofta många frågor. Här försöker vi svara på några, och ge tips om var du kan hitta bra information.

Att söka bygglov eller göra bygganmälan

För att bygglovshandläggaren ska kunna bedöma din ansökan behöver du lämna in tydlig information om vad du vill bygga, och var.

För att kunna bedöma vad som gäller för din byggnation, måste handläggaren veta var byggnaden ska placeras. Därför behöver det finnas en situationsplan. Har du en väldigt stor fastighet, t.ex. en skogsfastighet, kan det krävas en översiktskarta där du märkt ut var på fastigheten du tänkt bygga, för att handläggaren ska kunna orientera sig.

Inom tätort styr detaljplaner ofta vilka regler som gäller. De är kartor som tagits fram för att bättre planera den byggda miljön, så att störningar ska minska och vår gemensamma miljö bli så välfungerande och harmonisk som möjligt. Detaljplanen styr vad marken får användas till, och kan reglera exempelvis sådant som byggnadens storlek, höjd, placering och utformning. Bygglovshandläggaren behöver kunna se hur din planerade byggnation förhåller sig till detaljplanen. Därför är det nödvändigt att dina ritningar tydligt visar detta. Titta gärna på våra exempelritningar för att försäkra dig om att all information finns med.

Läs mer om bygglov och bygganmälan här.

Bygg- och hantverkartjänster

Klagomål relaterade till bygg- och hantverkstjänster är vanligt. Har du koll på hur du bör göra när du beställer byggtjänster?

Många problem bottnar i bristande kommunikation mellan beställare och utförare, och det kan du undvika med ett skriftligt avtal och genom att noggrant kolla upp företag innan du anlitar dem.

Konsumentverket Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. och Hallå konsument Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. ger goda råd och tips.

Kontrollansvarig och kontrollplan

En kontrollansvarig ska finnas för de flesta byggprojekt där det krävs lov eller anmälan. Vid små ändringar av till exempel ett en- och tvåbostadshus och nybyggnad av mindre garage, förråd och uthus behövs oftast inte en kontrollansvarig.

Den kontrollansvarige ska hjälpa dig som byggherre att göra en kontrollplan och se till att kontrollplanen och bestämmelser följs. Den kontrollansvarige ska delta vid det tekniska samrådet, på arbetsplatsbesök och slutsamrådet. Uppgift om vem som ska vara kontrollansvarig ska finnas med redan i ansökan om lov eller anmälan.

En kontrollansvarig behöver vara certifierad. För att hitta vem som arbetar som kontrollansvarig i kommunen eller i Västerbotten eller i annat län. Besök Boverkets hemsida där register över certifierade kontrollansvariga finns genom att klicka här.Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. Länk till annan webbplats. Välj typ av certifiering ”certifierade kontrollansvarige enligt gällande PBL” när du ska söka efter certifierade kontrollansvariga.

En kontrollansvarig ska enligt plan- och bygglagen ha kunskap, erfarenhet och lämplighet för sitt uppdrag och dessutom vara certifierad. Hen ska ha ett självständigt förhållande till den åtgärd som ska kontrolleras. Det betyder att man inte kan vara kontrollansvarig och samtidigt bygga. Om du är osäker på om du behöver en kontrollansvarig för ditt projekt, kontakta oss så har vi en dialog kring det.

Kontrollansvarigs uppgifter

  • Se till att kontrollplanen och bestämmelser och villkor följs.
  • Informera byggherren om avvikelser och vid behov även informera kommunen.
  • Delta i tekniska samråd, besiktningar och andra kontroller, och vid byggnadsnämndens platsbesök samt dokumentera sina besök och iakttagelser.
  • Skriva ett utlåtande till byggherren och byggnadsnämnden som underlag för slutbesked.

Kontrollansvarig behövs för det mesta inte vid enklare åtgärder eller åtgärder och byggen som inte behöver bygglov eller anmälan.

Kontrollplan

Kontrollplanen kan anpassas till svårigheten av det avsedda projektet. En kontrollplan för byggnationer av ett flerbostadshus ska vara mer omfattande och specifik än en kontrollplan för installation av eldstad. I det senare kan det räcka med att behörig sakkunnig ska besiktiga installationen i kontrollplanen. Medan det för byggnationer av flerbostadshus krävs noggrann redovisning enligt nedanstående:

  • Vilka kontroller som ska göras och när de ske.
  • Hur ska kontrollerna utföras?
  • Mot vad ska kontrollerna ske?
  • Vem ska utföra kontrollerna?
  • När ska kontrollerna ske?
  • Förekomsten av farligt avfall.
  • Hur farligt avfall och annat avfall ska tas omhand.

Det är viktigt att de kritiska punkterna i projektet redovisas som kontrollpunkter i kontrollplanen. Läs mer om kontrollplan hos Boverket Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..

Nybyggnadskarta och kartutdrag

Vid byggnation eller annan åtgärd krävs ett kartunderlag. Beroende på vad och var du ska bygga ställs lite olika krav på dessa underlag. Nybyggnadskarta och kartutdrag kan du begära från kommunen i de flesta fall. Vi tar ut en avgift för kartorna.

Kartutdrag

För de flesta åtgärder i Vindeln räcker det med ett enklare underlag till situationsplanen, då är ett utdrag ur primärkartan lämplig. Du betalar en avgift som baseras på tomtytan beställningen avser. Har du en aktuell bygglovsansökan eller anmälan debiteras avgiften samtidigt med bygglovet eller anmälan. Annars skickar vi fakturan separat. Observera att primärkartan endast finns för tättbebyggt område, se längre ner vad som gäller i glesare bebyggelse.

Exempel på avgifter

Tomtyta mindre än 2000 kvadratmeter - 291 kronor
Tomtyta 2000 - 10000 kvadratmeter - 582 kronor
Tomtyta 10 000 kvadratmeter - 3 492 kronor

Vill du beställa ett utdrag ur primärkartan, skicka en beställning till plan@vindeln.se

Ange: Fastighetsbeteckning, eventuell avgränsning om fastigheten är stor, eventuell önskad skala (annars tar vi ut den i lämplig skala), personnummer, namn, adress och e-post på beställaren.

Nybyggnadskarta

I bygglovsärenden bedömer byggnadsnämnden om det behövs en nybyggnadskarta utifrån ansökans karaktär. Om det behövs en karta är byggnadsnämnden skyldig att tillhandahålla en sådan karta om en sökande begär det.

Skyldigheten är dock begränsad till områden med sammanhållen bebyggelse. En nybyggnadskarta är relativt dyr så ta kontakt med byggnadsinspektören innan du beställer en nybyggnadskarta för att verkligen säkerhetsställa att ni behöver en för projektet.

Behöver du en nybyggnadskarta?

Förklaringar till förkortningar i tabellen

DP: Detaljplanelagt område

SB: Sammanhållen bebyggelse

OB: Områdesbestämmelse

 

 

 

Byggnation

Behöver du nybyggnadskarta?


DP



SB/OB



Övrigt



Friggebod



Nej



Nej



Nej



Enkla byggnader



Nej



Nej



Nej



Tillbyggnad av garage på fastighet med en- och tvåfamiljshus



Nej



Nej



Nej



Tillbyggnad med upp till 25 % av en- och tvåfamiljshus



Nej



Nej



Nej



Tillbyggnad med mer än 25 % av en- och tvåfamiljshus



Nej



Nej



Nej



Nybyggnad av en- och tvåfamiljshus



Ja



Ibland



Nej



Ny- och tillbyggnad av allmänna lokaler



Ja



Ja



Nej



Ny- och tillbyggnad av kommersiella lokaler



Ja



Ja



Nej



Ny- och tillbyggnad av flerbostadshus



Ja



Ja



Nej


Utanför tättbebyggt område

För byggnationer utanför tättbebyggt kan det räcka med en enkel situationsplan. En sådan kan du hämta hos Lantmäteriets karttjänst Min karta.

Observera att beroende av byggnation och förhållanden på platsen kan ytterligare geografisk information krävas för att vi ska kunna bedöma ditt ärende.

Allmän information om din fastighet kan du hitta hos Lantmäteriets tjänst Min fastighet.

Frågor om kartor

Har du frågor eller vill veta mer om kartor skicka e-post till: plan@vindeln.se
Vill du bli uppringd ange telefonnummer, så återkommer vi så snart vi har möjlighet.

Tips från stadsarkitekten

Planerar du att bygga till ditt bostadshus? Det kan ibland kännas knepigt att få till det. Här är några enkla formgivningsregler att utgå ifrån.

Det enklaste sättet att få en ny byggnadskropp att rimma med en befintlig är att låta den få en liknande form. Det ger ett sammanhållet och genomtänkt uttryck. Vill man skapa kontrast mellan befintlig byggnad och tillbyggnad är det extra viktigt att hitta ett sammanhållande element. Precis som formen kan färg och material hjälpa till att skapa en helhet. När flera olika material, färger och vinklar ska samsas, kan det lätt upplevas som lite stökigt.

Taklutning och takmaterial

Har ditt hus ett sadeltak, brutet tak, pulpettak, eller ett platt tak? Låt tillbyggnaden få samma typ av tak, i den mån det är möjligt. Låt också taklutningen följa befintligt tak, det ger ett sammanhållet och genomtänkt uttryck.

Försök att hålla takets material och färg så lika befintligt som möjligt. Ibland är det kanske svårt eller dyrt att använda samma material, och då kan man istället välja en färg som passar. T.ex. kan ett hus med lertegeltak byggas till med en förstukvist som får ett valsat plåttak i tegelröd nyans.

Form och relation till befintlig byggnad

Anpassa formen på tillbyggnaden till befintlig byggnad. Det behöver inte betyda att byggnadskropparna ska sitta ihop sömlöst. Ibland kan det vara effektfullt att skapa en kontrast till den befintliga byggnaden, eller låta tillbyggnaden förstärka vissa kvaliteter i denna. Då gäller det att hitta något element som knyter ihop huvudbyggnad med tillbyggnad. När tillbyggnaden är en förlängning av huset, är ett enkelt knep att låta den underordna sig den befintliga huskroppen. Då behöver inte taket bytas, och övergången i fasaden kan vara lättare att få till. Om taklutningen matchar befintlig och huskroppens höjd och bredd förhåller sig till varandra på ett liknande sätt som befintlig byggnad, blir intrycket ändå att de utgör en helhet.

Fönster

Även fönstren bör ha samma formspråk som i befintlig fasad. Det kan vara klassiska flaggfönster med mittpost och spröjs, hela rutor utan spröjs, stående, liggande, eller kvadratiska, etc. De behöver inte nödvändigtvis vara av samma storlek som befintliga, men bör ligga i linje med dem, antingen i överkant eller i underkant. Har fönsterfoder, mittpost och spröjs liknande utformning och dimensioner kan det knytas ihop fint trots skillnader i storlek.

Fasadmaterial och färg

Material på tillbyggnaden bör vara samma som på befintlig byggnad, och med samma utformning och färg. I de fall det är svårt eller alltför kostsamt att få tag på material som är likvärdigt det ursprungliga, kan ett sammanhållet resultat uppnås genom att välja en färg som ligger så nära befintlig fasad som möjligt. Det kan också vara effektfullt att skapa kontrast till befintlig byggnad, men välj då gärna ett material eller färg som finns representerat i den ursprungliga byggnaden.

Att tänka på vid byte av fasadmaterial/-färg

Fasadens utseende har stor betydelse för hela byggnadens uttryck. Ofta är fasaden utformad för att passa byggnadens stil och dimensioner, därför är ett generellt råd att bevara den så nära den ursprungliga utformningen som möjligt. Ibland vill du kanske ändå ha lite förändring? Då finns här tips för hur du ska förändra för att resultatet ska bli så bra som möjligt.

Avgift för bygglov för byte av fasadkulör, fasadmaterial, samt takmaterial enligt PBL (2010:900) 9 kap. 2 § 3 c tas bort för ärenden inkomna mellan 1 april och 30 september 2024. Undantaget gäller ej där tekniskt samråd krävs, t.ex. vid åtgärder som innebär att brandskydd eller bärande konstruktioner berörs.

Att välja färg

Fasadfärgen är ofta tätt kopplad till byggnadens stil och till den tidsepok den uppfördes. Det innebär att en färg som är helt rätt på grannhuset kanske passar mindre bra på ditt eget. Välj en färg som går i linje med husets karaktär. Det gäller både kulör och typ av färg - exempelvis har en fasad målad med faluröd slamfärg en helt annan karaktär än den som målats med oljebaserad eller modern färgtyp i faluröd nyans.

Har du ett äldre hus? Överväg att ta reda på originalfärgen om du ska måla om! Den kan skrapas fram. Välj en del av fasaden som inte utsatts alltför mycket för väder och vind, då är chansen större att samtliga färglager bevarats.

Skellefteå museum har i samarbete med Västerbottens museum, Skogsmuséet och Länsstyrelsen Västerbotten tagit fram en informationsportal om byggnadsvård i Västerbotten. Där finns många tips och råd om hur du kan ta hand om ditt hus för att bevara tidstypiska detaljer på bästa sätt.

Att byta fasad- eller takmaterial

Vårdar du fasaden håller den länge. Behöver den ändå bytas ut, ger det oftast bäst resultat att hålla sig till ett material som liknar det ursprungliga. Faller det dig inte i smaken, titta gärna på informationsportalen om byggnadsvård som länkas nedan. Där kan du få tips om stil- och tidstypiska material och färger som passar just ditt hus. Tänk på att ett materialbyte också kan påverka bärande konstruktioner, t.ex. om du byter en träfasad mot tegel eller ett papptak mot betongpannor.

Kanske har du ett äldre hus som vid en tidigare renovering fått en ny fasadutformning? Överväg då att byta fasad till en som liknar den ursprungliga, den passar ofta huset bättre ur estetisk synvinkel.

Vid tilläggsisolering, se efter hur fönstren förhåller sig till fasaden, och överväg att flytta ut dem tillsammans med fasaden. Det kan tyckas vara en liten detalj, men det gör stor skillnad för byggnadens karaktär om fönstren ligger i linje med fasaden eller indragna.

Kabelanvisning

Ska du utföra grävningsarbete så är det viktigt att innan du gräver, ta reda på ifall det ligger ledningar under mark som annars kan ta skada vid grävningen.

Du kan enkelt registrera ett ärende på ledningskollen.se genom att klicka här Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.. Där finns de flesta ledningsägare i ditt område samlade som ger svar på ifall det kan finnas ledningar där du tänkt gräva.

Du kan kontrollera vart VA-ledningar finns på VAKINs hemsida genom att klicka här. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.